Våld i nära relation

Våld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem som framförallt drabbar kvinnor och barn och som får såväl sociala, ekonomiska, psykiska som hälsomässiga konsekvenser.
Att minska och upptäcka våldet i nära relationer är inte bara en viktig samhällsfråga, det är också en barnrättsfråga, en kvinnofråga och en HBTQ-fråga. Våld i nära relationer finns i alla samhällsklasser, åldersgrupper och etniska grupper.

Vi vet att våld i nära relationer påverkar hälsan negativt och kan leda till fysik, psykisk och sexuell ohälsa samt att hälso- och sjukvården är den första instans som många söker sig till när man är utsatt för våld i nära relationer.

Många våldsutsatta pratar inte spontant om sina erfarenheter av våld och därför har hälso- och sjukvården ett stort ansvar i att upptäcka våld och ge stöd och hjälp till dem som blivit utsatta. Socialstyrelsen har tagit fram föreskrifter och allmänna råd där hälso- och sjukvårdens ansvar beskrivs. Dessutom finns en vägledning och en handbok för ytterligare kunskap och stöd i arbetet.

Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet arbetar på regeringens uppdrag med att höja kunskapen på nationell nivå om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. NCK har en kunskapsbank och arrangerar årligen utbildningar för verksamma inom området.

NCK har ett nätverk för landstings/regions-/strateger och driver också en nationell stödtelefon, Kvinnofridslinjen. SKL har ett Kvinnofridsnätverk för landsting och kommuner.

Många landsting arbetar bl.a. inom ramen för folkhälsoarbetet med stöd till de patientnära verksamheterna när det gäller att uppmärksamma och ge stöd till patienter som har utsatts för våld i nära relationer.

De flesta landstingen/regionerna har vårdprogram och generella samt lokala rutiner i arbetet mot våld i nära relationer. På landsting/regionnivå genomförs både kompetensutvecklingsinsatser inom området och förebyggande/uppmärksammande aktiviteter.