Resursteam, Capio Citykliniken, Helsingborg

Inriktning: Patienter
Status: Avslutat
Region: -
Sjukhus/Org: Capio Citykliniken, Helsingborg

Sammanfattning

På grund av höga ohälsotal och ökande långtidssjukskrivningar på Söder i Helsingborg startades ett samarbetsprojekt mellan Capio Citykliniken, Region Skåne, Försäkringskassan och Helsingborgs stad. Syftet var att hitta nya vägar att ta sig an patienter med inte bara fysisk sjukdom utan också socioekonomiska, psykiska och/eller integrationsproblematik och minska långtidssjukskrivningar.

Mål

Minskade långtidssjukskrivningar och ökad återgång i arbete.

Målgrupper

Patienter med risk för eller pågående långtidssjukskrivning dock ej > 6 månader.

Metod

För att i tid fånga upp patienter som riskerar långtidssjukskrivning skapades ett multiprofessionellt team - s.k. Resursteam - bestående av läkare, handläggare från Försäkringskassan, socialsekreterare från kommunen, sjukgymnast, psykolog samt projektledare som gemensamt diskuterar patientens situation. Helsingborgs stad avsatte medel till en projektledare samt en socialsekreterare/internkonsult som guidat och informerat patienter och personal i frågor som rör stad och kommun.

Försäkringskassan avsatte medel till en handläggare från kassan som handlägger de patienter som varit aktuella för sjukskrivning. Alla tre har varit placerade på Capio Citykliniken i Helsingborg.

Tidig korrekt bedömning och diagnos - identifiera behovet - medicinsk/social problemsställning?

Resursteamet kan besluta om en kortare samtalsserie hos psykologen eller utredning och bedömning hos sjukgymnasten för de patienter som bedöms vara hjälpta av denna insats. Resursteamet kan också kontakta Arbetsförmedlingen, Migrationsverket eller annan myndighet för att få hjälp att slussa patienten vidare. Fördelen med Resursteamets multiprofessionella bedömningsteam är att patienten inte bollas fram och tillbaka mellan olika myndigheter. Ett samlat grepp kan tas direkt för att få ett snabbt resultat och i förlängningen en bättre livssituation för patienten. Genom att individerna i teamet är beslutskompetenta att erbjuda patienten åtgärder utifrån olika behov med fokus på arbetslinjen, har ärenena inte "fallit mellan stolarna" utan kunnat handläggas snabbt och på rätt nivå/av rätt kompetens. Teamet har träffats en gång per vecka à två timmar.

Resursteamets förhållningssätt:

• Hållningen från teamet tycks vara offensiv vad gäller arbetsåtergång - aktualiserar denna fråga snabbt och återkommer till den även i de fall sjukskrivningen blir längre.
• Successiv upptrappning av arbetstiden är en vanlig metod och det är vanligt med tydliga mål för när och i vilken grad upptrappning ska ske.
• Man släpper inte taget - fortsätter kontakta patienter som inte kommer till avtalade möten.
• Ställer krav på patienten - förklarar regelverket.
• Betonar aktivitet under sjukskrivningen.
• Avstämningsmöte används aktivt.

Förväntat resultat

Minskade sjukskrivningstal.

Tidsplan

Projektet genomfördes från oktober 2005 och utvärderades november 2007. Efter att projektet avslutats har arbetssättet permanentats men i något mindre omfattning än under projekttiden. Man upplever också att den "puckel" som fanns har tagits om hand och man nu arbetar löpande på detta sätt.

Yrkesgrupper som är aktiva i projektet

Läkare, sjukgymnast, psykolog, socialsekreterare samt handläggare från FK.

Utvärderingsmetod

Utvärdering av utfall avseende arbetsmarknadssituation/sjukskrivningsstatus gällande till resursteamet inremitterade patienter.

Resultat

Vid utvärdering november 2007

Sammanlagt har 217 patienter remitterats till Resursteamet. 197 (91 %) av dessa patienter är avslutade. Av dessa 197 är 139 (71 %) tillbaka på arbetsmarknaden. Av samtliga Resursteams patienter är 64 % tillbaka på arbetsmarknaden.

Att vara tillbaka på arbetsmarknaden innebär att patienten antingen står till arbetsmarknadens förfogande, alltså är anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen, har återgått i samma arbete som före sjukskrivningen, har fått annat arbete på samma arbetsplats eller har fått ett helt nytt arbete.

Fördelningen av de 139 patiener som är tillbaka på arbetsmarkanden:
45 arbetssökande (13 med försörjningsstöd)
84 åter i samma arbete
1 med nytt arbete på samma arbetsplats coh
9 med helt nytt arbete heltid.

Avslutade patienter som inte är tillbaka på arbetsmarkanden:
25 patienter försörjningsstöd, 7 patienter sjukersättning heltid, 5 patienter sjukersättning deltid, 1 patient LSS, 1 patient föräldrapenning, 1 patient närståendepenning, 1 patient började studera (med lån från CSN). Inga fler sjukdagar således för dessa 41 patienter.

Av de resterande 17 patienterna som är avslutade har 4 patienter fortsatt med arbetsinriktad rehabilitering samt har 13 fortsatt till annan vårdgivare. Det innebär att dessa 17 personer hade sjukpenning eller rehabliteringspenning vid utskrivning från Resursteamet.

Hinder och lösningar

Hinder
Komplexa ärenden som kräver att flera aktörer samverkar över gränssnitt, kräver lösningsfokusering och flexibilitet. Viktigt med erfarena medarberare i teamet som har god inblick i exempelvis kommunens delar och funktioner och vad man kan erbjuda för stöd till indivder med skilda problemställningar. Brett kontaktnät underlättar. Man har ofta inte tillräcklig kunskap om vad andra aktörer har att erbjuda.

Gäller att förankra det arbete resursteamet gör i respektive aktörers verksamheter så att t.ex. samtliga på vårdcentralen har god kännedom om möjligheten att remittera patienter till teamet.

Lösningar
Aktivt förhållningssätt gällande att finna bakomliggande egentlig problematik och hålla arbetslinjen. Att teammedlemmarna har beslutsmandat. Att man inte remitterar skriftligt till externa aktörer utan samordnar genom att ta direkta kontakter. Korta ledtider. Telefonkontakter - inte långa skriftväxlingar och remisser.

Resursteamets förhållningssätt till sjukdom i förhållande till andra problem.

• Resursteamet söker aktivt efter de egentliga problemen - och väger av dessa mot de medicinska problemen.
• Försöker tydligt skilja ut sjukdom från problem av andra slag. Kommunicerar och förklarar.

Resursteamets förhållningssätt:

• Hållningen från teamet tycks vara offensiv vad gäller arbetsåtergång - aktualiserar denna fråga snabbt och återkommer till den även i de fall sjukskrivningen blir längre.
• Successiv upptrappning av arbetstiden är en vanlig metod och det är vanligt med tydliga mål för när och i vilken grad upptrappning ska ske.
• Man släpper inte taget - fortsätter kontakta patienter som inte kommer till avtalade möten.
• Ställer krav på patienten - förklarar regelverket
• Betonar aktivitet under sjukskrivningen 
• Avstämningsmöte används aktivit.

Värdefulla erfarenheter:

Resursteamsarbetet har medfört värdefulla erfarenheter i sjukskrivningsförfarandet på Capio Citykliniken. Läkarna har fått stöd och support i sjukskrivningsprocessen och medvetenheten kring sjukskrivningar har ökat. Det har blivit tydliggjort att det läkaren skall bedöma är om, och i vilken grad, sjukdom och ingenting annat sätter ner patientens arbetsförmåga. Detta är en mycket viktig del i arbetet med att minska långtidssjukskrivningar.

Resursteamets sätt att arbeta har ytterligare styrkt Capio Cityklinikens övertygelse om att vikten av ett nära samarbete över gränserna mellan olika myndigheter är till fördel för patientens mentala och fysiska hälsa. Personalen på Capio Citykliniken i Helsingborg har lärt sig mycket om hur kommunen, försäkringskassan och samhället i stort fungerar, vilka oanade resurser det finns och hur man kan använda sig av de redskap som finns att tillgå. Arbetet i Resursteamet har starkt bidragit till att Capio Citykliniken i Helsingborg ständigt utgår från det friska hos varje människa.

För teamet har deltagandet inneburit ett fungerande samarbete och ett lärande arbete som gett kunskaper och erfarenheter att ta med tillbaka till den egna verksamheten. Teamet har inte upplevt att de olika deltagarnas syn och olika prioriteringar har inneburit svårigheter att förstå varandra. Tvärtom har alla i teamet upplevt att förståelse och respekt har genomsyrat arbetet. Fördelen med teamet har varit att patienten setts utifrån olika perspektiv men teamsamarbete har lett till att hitta den rätta vägen för patienten. Teamarbetet har ökat medvetenheten om både nyttan och risken med en sjukskrivning och har gjort respektive medlem i teamet tryggare när det handlar om sjukskrivningar.

För Försäkringskassans del har de korta och direkta vägarna för informationsutbyte och diskussion som Resursteamet inneburit varit en stor vinst i den fortsatta handläggningen av ärenden. Vidare har det funnits en mycket stor villighet hos alla deltagarna i Resursteamet att med kort varsel ta emot patienter för bedömning eller annan hjälp patienten behövt. Detta har drivit ärendet vidare och har medverkat till att korta sjukfallen.

En viktig del i framgången för ett Resursteam är sammansättningen av personerna i gruppen. Att alla har samma intensioner är viktigt och prestigelöshet och ödmjukhet är önskvärda egenskaper hos personerna i teamet.

Hur ser planeringen ut för vidmakthållande efter projektets slut?

Projektet avslutades sista augusti 2008 men arbetet fortsätter ytterligare en tid tack vare aktörernas goda vilja och önskan om att det lyckade arbetet och goda resultatet skall fortlöpa. Planen är att ett finansiellt samordningsförbund bildas i Helsingborg och nordvästra Skåne som då övertar ansvaret för att Resursteamet i någon form, och då gärna på flera vårdcentraler, fortsätter arbetet med att minska långtidssjukskrivningar.

Slutsatser

Genom aktiv och samordnad, integrerad multiprofessionell bedömning och riktade åtgärder utifrån individens behov kan man minska risken för långtidssjukskrivningar även i ett område med tung socioekonomisk situation och integrationsproblematik.

Datum för registrering

-

Projektledare

Rikke Schau
Capio Citykliniken
Söergatann 11a
252 25 Helsingborg
Tel: 042-17 31 16

HFS-samordnare

-