Kompetensutveckling "En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård", Landstinget Halland

Inriktning: Medarbetare
Status: Avslutat
Region: Halland
Sjukhus: Landstinget Hallands samtliga hälso- och sjukvårdsverksamheter

Sammanfattning

Kompetensutvecklingsprogram under tre år. Utgår från inriktningsrapporten "En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Landstinget Halland" och handlar om

1. Innebörden av en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård.
2. Basfakta och metoder för stöd till patienterna om riskfaktorerna övervikt/fetma, brist på fysisk aktivitet, riskbruk av alkohol samt tobak.
3. Metodiken "Motiverande samtal" (MI).

Mål

Att stödja implementeringen i verksamheterna av en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård.

Målgrupper

All hälso- och sjukvårdspersonal som har i uppgift att stödja patienten i att ändra livsstil (ca 4 000 medarbetare).

Metod

Utbildningsverksamhet.

Förväntat resultat

Att medarbetarna i hälso- och sjukvården i stor utsträckning tar upp de fyra viktigaste livsstilsfrågorna i patientmötet och att patienterna ges relevant stöd vid behov och önskemål om livsstilsförändringar.

Tidsplan

Start under 2008 med hela projektet. Projektet startade redan hösten 2006 och beräknas pågå minst till utgången av 2008.

Yrkesgrupper aktiva i projektet

Läkare, sjuksköterskor, folkhälsoutvecklare, utbildningsansvariga i verksamheterna och projektsamordnare (sjukgymnast), folkhälsochef samt utvecklare på den strategiska nivån i landstinget.

Utvärderingsmetoder

Främst via enkäter som framtagits i samverkan med FoUU.

• Processutvärdering.
• Resultatuppföljning för personal.
• Resultatuppföljning för patient.

Projektet har utvärderats enligt projektplanen.

Resultat

Projektet har redovisats i tre delrapporter och en utvärdering. I FOU-rapport nr 10 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Halland - En utvärdering av utbildningsinsatser anges följande:

"Under en tvåårsperiod deltog 35 % av all behandlande personal i utbildningarna.  I vissa nyckelgrupper inom det hälsofrämjande arbetet som distriktssköterskor och barnmorskor inom mödrahälsovården deltog 82 % respektive 91 %. Det förberedande arbetet på verksamhetsledningsnivå hade stor betydelse för hur deltagandet i utbildningarna utföll.

Personalens skattning av vikten att ta upp livsstilsfrågor vid patientmöten ökade efter utbildningsinsatserna. Ju fler utbildningsdelar som personalen deltog i desto positivare blev deras attityder till och arbetssätt med livsstilsfrågor. Personalen har fått mer kunskap om livsstilens betydelse för hälsan och fler använder MI-metoden när de tar upp livsstilsfrågor med patienter.

Barnmorskor på mödrahälsovården, som fått ett mer strukturerat arbetssätt i sitt hälsofrämjande arbete och stöd för implementering, uppvisade ett mer konsekvent arbetssätt kring de hälsofrämjande frågorna.

Av personalen har 51 % genomfört någon livsstilsförändring för förbättrade levnadsvanor jämfört med 20 % av befolkningen i Halland. Slutligen framkom en ökning av andelen patienter i Halland som genomfört en livsstilsförändring från 21 % 2007 till 24 % 2009. Dessutom ses en kraftig ökning av andel patienter i Halland som uppger att personalens livsstilsråd bidragit till att de förändrat sin livsstil jämfört med övriga riket."

Läs rapporten i sin helhet: Hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Halland. En utvärdering av utbildningsinsatser.

Här finns också möjlighet att läsa Rapport om arbetet med implementeringen av en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Landstinget Halland. Daterad 2009-03-04.

Hur ser planeringen ut för vidmakthållande efter projektslut?

Efter pågående initiala kraftsamling med kompetensutvecklingsprogrammen kommer frågan att ingå i den reguljära utbildningsverksamheten i landstinget.

Fortsatt kontinuerlig utbildning i basfakta för levnadsvanor samt grundutbildningar i MI.

Slutsatser

Samtliga mål med utbildningsinsatserna har uppnåtts. En ökad andel patienter i Halland har genomfört en livsstilsförändring, och de tillskriver i mycket högre grad än patienterna i övriga riket, att personalens råd bidragit till att de förändrat sin livsstil. Dessa positiva effekter kan vara ett resultat av att personalen fått bättre redskap att stödja patienter i förändringsprocessen mot ändrade levnadsvanor.

Även en stor andel av personalen har förbättrat sina levnadsvanor.

Sammantaget kommer detta sannolikt att leda till positiva hälsoeffekter på sikt för befolkningen i Halland.

Datum för registrering/uppdatering

2008-01-16
Avrapporterat 2010-09-27

Projektledare

Katarina Larborn
Landstinget Halland
Box 517
301 80 Halmstad
Mob. 070-242 98 04
E-post: katarina.larborn@lthalland.se

HFS-samordnare

Mats Bertheden
Landstinget Halland
Box 517
301 80 Halmstad
Tel. 035-13 48 72
Mob. 070-5936526
E-post: mats.bertheden@lthalland.se