Kollegial granskning

Kollegiala granskningar -nuläge augusti 2011 och bakgrund!

Sedan november 2010 sprids Kollegial Granskning i nätverket genom att ytterligare medlemsorganisationer startar ömsesidiga granskningsprocesser. Erfarenheterna från projektets sex första organisationer är positiva och det finns nu en metodkunskap i nätverket som är ett stöd för nya deltagare. En rapport från projektfasen har skrivits av projektledarna Mats Hellstrand och Anita Jernberger finns att läsa under menyn Publikationer.

Från och med hösten 2010 bedrivs kollegiala granskningar som en av HFS-nätverkets metoder för en mer hälsoorienterad hälso- och sjukvård. Deltagande organisationer hösten 2010 och våren 2011 är:

Primärvården i Västernorrland tillsammans med Primärvården i Sörmland, samt

Kullbergska sjukhuset tillsammans med Lasarettet i Enköping.

Under projekttiden (2009 - 2010) har följande medlemsorganisationer granskat och återrapporterat till varandra:

• Sjukhusen i Sollefteå och Piteå
• Sjukhusen i Hässleholm och Trelleborg
• Landstinget i Östergötland
• Västerbottens läns landsting

Är er organisation intresserad av att veta mer, kontakta Mats Hellstrand, 0705-83 80 03, mats.hellstrand@telia.com

Lärande genom Kollegial granskning, dat 20100301

HFS-nätverket genomförde projektet Lärande genom Kollegial granskning från 1 januari 2009 till 31 maj 2010. Projektledningen bestod av Mats Hellstrand och Anita Jernberger.

Vad är Lärande genom Kollegial granskning? Kollegial granskning innebär att medlemmar av en profession granskar andra kollegors arbete och verksamhet utifrån egna professionella kriterier. Deltagarna ska vid kollegial granskning ges möjlighet att reflektera över det egna arbetet, för att i dialog med ”granskarna” komma fram till vad som kan förändras och förbättras. Granskning sker ifrån sidan, inte uppifrån eller nedifrån. Det är kollegor som granskar kollegor och återrapporterar till kollegor.

Granskning med manual innebär att deltagarna på förhand bestämmer sig för vad som ska granskas och hur granskningen ska gå till. En manual tar tid att arbeta fram, men när detta väl är gjort, kan den användas vid fler tillfällen. Manualen kan behöva prövas i liten skala innan huvudprocessen startar. Efterarbetet underlättas om manualen är väl genomarbetad.

Intressegranskning innebär att granskarna är fria att lägga upp granskningen på sitt eget sätt. Granskningsteamet delar upp sig och granskar verksamheten efter sina egna intressen. Fördelen med denna typ av granskning är att man ägnar sig åt det som man är mest intresserad av, vilket ger energi och djup till processen. Den går relativt snabbt att initiera, men efterarbetet kan istället kräva mer tid.

Arbetssättet i detta projekt är manualbaserat, ej intressebaserat. Och en viktig roll för projektledningen är att stödja deltagande organisationer i processerna kring fokus, manual, tidplanering med mera.

Parterna ingår inledningsvis en överenskommelse för att skapa en ram för samarbetet. Det är viktigt att parterna är på ungefär samma nivå inom de områden som ska granskas. Gemensam syn på avgränsningar och fokus för granskningen diskuteras fram. Dessa ska spegla vad ledningen och de verksamma tycker är av intresse att granska och bör ta hänsyn till tillgängliga resurser för granskningsarbetet i form av arbetstimmar och kompetens hos deltagarna i granskningsgruppen. En tvärsektoriell och inom området erfaren granskningsgrupp om 2-4 personer rekommenderas för att få en dynamisk process. Inom granskningsgruppen är det sedan viktigt att klargöra roller och ansvar. En person i granskningsgruppen utses ofta att leda processen och ansvara för sammanförande av analys och sammanställning av rapport.

Innan studiebesöket kan genomföras måste samtliga ha förberett sig och tagit del av väsentliga dokument. Utifrån detta bakgrundsmaterial kan granskningsgruppen utveckla ett antal hypoteser och frågeställningar inför studiebesöket och enas om hur detta ska genomföras på bästa sätt. De som ska bli granskade har ansvar att planera ett antal aktiviteter för studiebesöket. Efterarbetet består av resultatanalys och -sammanställning, förslag till rekommendationer/åtgärder samt slutdokumentation, vilket bör ske i samråd mellan granskare och granskad. Slutrapporten ska vara anpassad efter de målgrupper som är avgörande för bästa effekt i den fortsatta verksamhetsutvecklingen (politiker, beslutsfattare och/eller andra).

Processen fortsätter med en uppföljning av de föreslagna rekommendationerna. De ska kommuniceras och reflekteras kring i lämpliga målgrupper. Kanske vill parterna förlänga överenskommelsen och inleda en ny granskningsprocess inom en bestämd framtid i syfte att arbeta vidare med de erfarenheter som gjorts under den första granskningen.

i dialoger med deltagande team är att arbetssättet genererar ett inspirerande lärande och mervärde, väl värt den avsatta tiden. Preliminär skattning från Hässleholm och Trelleborg pekar på att respektive organisation avsatt ca 100 persontimmar för sina ömsesidiga granskningar. (Det innebär totalt ca 6 arbetsdagar insatt tid för granskning i en riktning.) Projektplanen beräknar insatta tiden för ömsesidiga granskningsprocesser till 8 – 10 dagar, dvs något mindre än Hässleholms och Trelleborgs preliminära skattning. Samtidigt är en erfarenhet att när teamen påbörjat sina processer så kan man avsätta något mer tid än först planerat därför att man upplever ett positivt värdeskapande i arbetet.