Barn som närstående

Enligt Hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen har barn rätt till information och stöd för egen del då en vuxen familjemedlem drabbas av svår sjukdom eller skada. Detta innebär en förstärkning av landstingets uppdrag när det gäller att ge barn information, råd och stöd när en förälder har en psykisk störning/psykisk funktionsnedsättning, är missbrukare, har en allvarlig fysisk sjukdom samt när en förälder oväntat avlider. Att uppmärksamma barnen är viktigt för att de skall kunna fortsätta att känna sig så trygga och omhändertagna som möjligt i en svår situation och påverkar på sikt också deras hälsa och utveckling.

Orosanmälan
Den som arbetar inom hälso- och sjukvård och ”får kännedom eller misstänker att ett barn far illa” är skyldig att genast göra en anmälan till socialnämnden. Det är alltid den som känner till omständigheterna som har ett personligt ansvar för att en anmälan görs. Skyldigheten att anmäla kvarstår även i de fall då barnet eller familjen redan har kontakt med socialtjänsten.

Den som är skyldig att göra anmälan till socialnämnden är också skyldig att lämna alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av stöd och skydd till socialnämnden. Uppgiftsskyldigheten gäller även om någon annan har gjort anmälan eller om socialtjänsten har inlett en utredning på eget initiativ.

För mer information hänvisas till Socialstyrelsens rapport ”Anmäla oro för barn”.

Nationellt kompetenscentrum anhöriga, NKA har haft i uppdrag att kartlägga och ta fram information och utbildningar för arbetet. SKL har ett barnrättsnätverk.

Flera landsting/regioner har samverkansgrupper kring ”barn som närstående” vars syfte är att vara en resurs för hälso- och sjukvården i landstinget så att barn som är närstående får rätt stöd samt bidra till att barnrättsperspektivet beaktas. En arbetsmodell som finns, som ett stöd i barnrättsarbetet, är att varje enhet inom landstinget utser barnombud/barnpilot som har regelbundna nätverksträffar.