Att ge kostråd

Att ge kostråd

Det är inte alltid lätt att veta vilka råd om mat man ska följa. Därför kommer lite tips i texten som följer.

Inledning
I tider då information om mat och kost flödar från många olika media samt människor emellan är det inte helt lätt att sortera vad det finns vetenskapligt belägg för och inte.

Är det viktigt att det finns forskning bakom alla råd och behandlingar vi ger?

Enligt Hälso- och sjukvårdslagen skall vi förebygga och behandla enligt vetenskap eller beprövad erfarenhet. Kostrådgivning och nutritionsbehandling lyder under dessa regler.

Matvanor är något personligt

Varje människa äger sina matvanor. Det betyder att en människas matvanor är något personligt och i många fall knutet till hennes identitet, vilket bidrar till att kostrådgivning blir särskilt utmanande.

När man ska bedriva rådgivning om mat och matvanor inom ramen av sin yrkesverksamhet är det viktigt att skilja mellan egna erfarenheter och preferenser om mat och vad rekommendationer säger att man bör äta. Det kan vara extra viktigt att tänka på detta om man har för vana att läsa och prova olika råd om vad man bör och inte bör äta.

Det är alltså viktigt att skilja mellan egna matvanor och erfarenheter och de råd om mat man ska ge till patienter.

I och med att nutritionen är en del av den medicinska behandlingen samtidigt som kostråden som ges ofta har en mycket praktisk och vardaglig anknytning är det en utmaning att inte blanda in personliga åsikter i rådgivningen.

Kostråd vid viktminskning

Kostråd vid viktminskning kan om möjligt vara en ännu större utmaning då det är många människor som försöker kontrollera eller minska sin vikt.

Samtidigt blandas vetenskapliga forskningsresultat med egna erfarenheter, direkta råd och löften om mer eller mindre rimliga viktförluster över kortare eller längre tid.

Ju mer desperat man anser sig vara att minska i vikt desto mer okritisk tenderar man att vara till råden. Informationen finns inte endast i tidningar och tv utan också på internet i form av artiklar, på bloggar, chattar et cetera.

Att hantera motstridiga råd

När råden och forskningsresultaten tycks vara som mest motstridiga är det inte sällan man som medarbetare inom sjukvården får frågan om ”vilken viktminskningskost anser du är bäst”, ”vad är din uppfattning om fett och kolhydrater”.

Man kan i sådana situationer känna sig mer eller mindre tvungen att svara.

Har man dessutom läst lite om olika koster och kanske själv provat är det en utmaning att inte svara enligt erfarenhet och åsikter utan vad som rekommenderas och vad den samlade forskningen säger.

Det kräver insikt och kanske också ett visst mod att säga att ”detta vet jag för lite om för att svara på”. Ett jämförande exempel kan vara om man som sjuksköterska, sjukgymnast eller dietist skulle svara på frågan ”Vilken blodtrycksmedicin tycker du är bäst?”.

Råd från Livsmedelsverket
I faktaruta 1 finns några enkla och generella råd om hälsosam mat som alla medarbetare inom hälso- och sjukvården kan ge. Råden kommer från Livsmedelsverket och är deras fem råd om hälsosam mat. Dessa handlar om att äta mer grönsaker och frukt och äta mer fiberrika livsmedel, välja magert samt äta hälsosamma fetter från fisk och matfetter.

Faktaruta 1.

Livsmedelsverkets fem råd om hälsosam mat.

Dessa generella råd motsvarar i stora drag de råd som gavs ut 2010 i samband med lanseringen av de nya kostrekommendationerna för amerikaner: Dietary Guidelines for Americans, (DGA 2010) (Dietary guidelines): Balancing calories: Enjoy your food but eat less, avoid oversized portions; Foods to increase: make half of your plate fruits and vegetables, make at least half of your grains whole grains, switch to fat-free or low-fat (1%) milk; Foods to reduce: compare sodium in foods like soup, bread and frozen meals – and choose the foods with low numbers, drink water instead of sugary drinks.

I samband med lanseringen av Dietry Guidelines for Americans 2010 presenterades även en amerikans version av tallriksmodellen kallad My plate (Figur 1) (http://www.choosemyplate.gov/).

Figur 1.

Choose my plate är tallriksmodellen, fast på amerikanska.
Illustration: www.choosemyplate.gov

Nationella kostrekommendationer från de flesta länder i Europa, Amerika och Australien innehåller i stort sätt samma budskap om att äta mer grönsaker och frukt, välja magert, äta fullkornsprodukter, äta fisk och begränsa rött kött samt sötsaker inklusive läsk vilket visar att man i flera länder tolkar den vetenskapliga forskningen på samma sätt.

I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder finns ett kostindex om fyra frågor med vilka man kan identifiera människor med hälsosamma respektive ohälsosamma matvanor (Faktaruta 2).

Faktaruta 2

Faktaruta 2. Socialstyrelsens riktlinjer om mat.

Frågorna handlar om hur ofta man äter grönsaker och rotfrukter, frukt och bär, fisk och skaldjur och hur ofta man äter kaffebröd, choklad/godis, chips eller läsk/saft.

Återigen handlar hälsosam mat om att äta mer av livsmedelsgrupper som vi vet innehåller mycket av vitaminer, mineraler, fibrer och bra fetter och mindre av livsmedel som lätt ger oss mycket kalorier och lite näring.

Om du är tveksam – fråga dietisten
Utan djupare kunskap om kost och nutrition kan man ge enkla råd om hälsosam mat som vi vet är bra för de flesta. Det är viktigt att alla medarbetare i vården ger samma råd så att patienter förstår att det finns ett enhetligt kostbudskap oberoende vilken personalkategori patienten möter.

Dietister är den yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården som har de bredaste och djupaste kunskaperna om nutrition och det är dietisten som bedriver nutritionsbehandling inom vården. Det är till dietisten man kan vända sig med frågor om mat och diskutera aktuella frågor från patienter och i den generella debatten.

Det är alltid bra att skapa en kontakt med en eller flera dietister som kan svara på de mer specifika frågorna som ställs av patienter eller som man själv undrar över.